Annons:
Etiketterkulturhistoriaallmänt
Läst 2038 ggr
Huygens
6/9/17, 3:12 PM

Demokratin

År 1987 var vändpunkten mellan diktatur och demokrati i Sydkorea. Det skulle dröja ytterliggare några år, fram till kanske 1995 - 1996 innan Sydkorea fick demokrati i ett mer fullständigt system, men 1987 var vändpunkten. Och även om statssystemet fortfarande behöver förbättras, är det stor skillnad mellan Sydkorea i juni 1987 och Sydkorea i juni 2017.

Enligt Arirang demonsterarade 5 miljoner upprörda sydkoreaner i den sk Juni-Demokratirörelsen (wiki) år 1987, som tvingade fram lagstiftning där presidenten kunde väljas av folket. Bakgrunden var bl a Gwangjumassakern år 1980 (se NIS), som slogs ner brutalt, vartefter dåvarande NIS började fängsla och tortera oppositionella i större omfattning efter att en tid ha dämpat sina aktiviteter under senare halvan av 1970-talet.

.

Den officiella historeskrivningen anser att källan till Junidemonstrationerna var NIS (föregångare) mord i januari 1987, på en torterad student, där säkerhetsmännen blivit för hårdhänta. Men i verkligheten var det troligen en serie av tortyrmord under åren 1980 - 1987 som drev Junidemokratirörelsen framåt, trots mediamörkläggning.

Diktator Chun Doo-Hwan hade beordrat ut militären 1987-06-19, men när han efter några timmar fick rapporter om att militären skulle vara tvungna att meja ner demonstranter som flugor och skapa ett ännu värre blodbad än efter Gwangjumassakern, måste något ha hänt. Troligen var ledarna i det dolda inte så glada över att industrins chaebols skulle kunna lamslås och att internationella reaktioner kunde stoppa exporten.

.

Diktaturregimen vände tvärt om och samtliga ledande riksdagspolitiker anpassade sej oerhört fort till den nya situationen med allmänna val. Presidentens makt minskades och riksdagen gavs större beslutsrätt över ett antal områden. T ex kan presidenten inte längre lamslå eller upplösa riksdagen.

Kort tid efter att Juni-demokratirörelsen fått till stånd allmänna val, godkändes även bildandet av fackföreningar och inom loppet av 3 månader hade 1060 fackföreningar bildats. I början av 1988 godkändes en rad vanliga fri- och rättigheter som finns i demokratiska länder.

I år, nu i juni månad infaller 30-årsminnet av demonstrationerna, som syns lite kort i nyhetsinslaget. (YT/ARIRANG, 2017-06-09, 3 min)

Annons:
Huygens
6/9/17, 6:41 PM
#1

Hittade en kanal på yt som har många historiska videoklipp från nyhetssändningar och dokumentärer, tiden efter koreakriget. Ett klipp om Juni-Demokratirörelsen är textat på engelska och visar flera situationer från demonstrationerna.

En av orsakerna till att Demokratirörelsen växte sej stark var att en rad nya, diktatoriska lagar som successivt minskat folkets friheter hade trätt ikraft under 1980-talet.

Innehållet är kanske lite historierevisionistiskt, men inte värre än att man kan ana sej till vad som hände före år 1987. Videoklippet nuddar också lite vid det politiska spelet efter Juni-Demokratirörelsen. (YT/iminju79, upplagt 2011-01-30, 16 min)

.

En varning kan var på plats. Dokumentärer och videoklipp från Gwangjumassakern är ganska direkta. Klipp med koreansk text, som innehåller siffran 5 och en siffra till, är troligen från maj månad och dagarna mellan 17 - 28. T ex 5.18 + koreanska tecken + svartvit bild på soldater i stad.

Cireea
6/9/17, 8:12 PM
#2

Intressant tråd, hoppar in här med för att kunna följa utifall det kommer fler spännande inlägg. 🙂

"Enligt Arirang demonsterarade 5 miljoner upprörda sydkoreaner i den sk Juni-Demokratirörelse år 1987, som tvingade fram lagstiftning där presidenten kunde väljas av folket." 

Starkt av folket att tvinga fram en sådan lagstiftning. 👍 Kan man kalla det något av en koreansk revolution?


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
6/9/17, 8:59 PM
#3

Ja, jag tror dom har använt just ordet revolution i minst en av dom engelska översättning.

Huygens
6/10/17, 10:32 AM
#4

Jag nämnde vad jag trodde var presidentens makt i annan tråd (inlägg). Jag ser nu att det finns en särskild sida i wikipedia om just Sydkoreas president. Efter genomläsning är den tyvärr kanske inte så fullständig som man skulle önska, men det kan bero på översättningssvårigheter (?).

Dock innehålller wikisidan några matnyttigheter. Sydkorea skiljer på undantagstillstånd och införande av krigslagar. Sverige har inget av dom två sakerna. Presidenten kan välja helt på egen hand om denne vill införa undantagstillstånd eller införa krigslagar (inklusive deklarera krig).

.

Men vad presidenten inte kan göra på egen hand är att få sina ministrar och vissa höga förvaltningschefer godkända.

Presidenten föreslår ministrar och vissa viktiga höga förvaltningschefer, som sedan måste godkännas av kommitteer utsedda av riksdagen. På så sätt är Sydkorea likt USA, där kommitteer från Senaten (Kongressens, USA-riksdagens ena kammare) måste godkänna USA-presidentens föreslagna ministrar.

Sydkoreas riksdag har bara en kammare, som Sverige, och medlemsposterna i kommitteerna fördelas troligen i något slags ungefärlig proportion till partiernas mandatfördelning i riksdagen.

.

Kommitteerna har gissningsvis ungefär 10 medlemmar var och några kommitteer har motsatt sej vissa av nuvara president Moon Jae-Ins föreslagna ministrar. (YT/ARIRANG, 2017-06-09, 2 min)

T ex kallade finanskommitten till förhör om presidentens föreslagna finansminister Kim Dong-Yeon, som verkar ha blivit godkänd. Bakgrunden är att en del föreslagna ministrar inte har helt rent mjöl i påsen, skatteförseelser och tvivelaktiga fastighetsaffärer.

.

Ett fåtal person, såsom statsministern och ordförande för Konstitutionsdomstolen kan inte godkännas i en kommitte, utan måste godkännas av riksdagen i fullständig omröstning. Tydligen anses Moon Jae-Ins föreslagna ordförande för Konstitutionsdomstolen, Kim Yi-Su få svårt att bli godkänd av riksdagen. (YT/ARIRANG, 2017-06-08, 2 min)

Likadant måste t ex ordförande för Riksrevisonen (eng. Board of Audit and Inspection) godkännas av riksdagen.

Fast när det gäller många andra höga förvaltningschefer, verkar presidenten kunna utse ansvariga chefer utan att behöva godkännande från extern part.

.

Det intressanta är att presidenten kan benåda brottslingar (precis som i USA) och besluta genomföra folkomröstningar.

Före år 1987 kunde presidenten besluta att upphäva lagar som gav folket (mycket begränsade) rättigheter och friheter. Troligen kan inte presidenten göra det idag, men presidenten anses kunna använda en kombination av undantagstillstånd och tillfälliga lagar (bl a executive orders) för att upphäva folkets rättigheter. Vilket i princip hänt i Turkiet, som i likhet med Sydkorea och USA väljer en diktator genom fria val.

Cireea
6/10/17, 1:33 PM
#5

"Presidenten kan välja helt på egen hand om denne vill införa undantagstillstånd eller införa krigslagar (inklusive deklarera krig)." 

Hur funkar sånt i andra länder såsom Kina och USA? 
Alltså, kan USAs president deklarera krig helt på egen hand? Införa krigslagar?


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
6/10/17, 3:01 PM
#6

Sedan ett Kongressbeslut på 1960-talet gjordes, under dåvarande president L  B Johnson (efter att Kennedy mördats), kan USAs president på egen hand förklara krig. Resultatet blev en kraftig utökning av Vietnamkriget, vilket säkerhetsrådgivare/utrikesminister Henry Kissinger fick Nobels Fredspris för, vartefter Kissinger återvände till USA och beordrade fortsatta flygbombningar av Vietnam åren 1973-1975. Jag skojar inte. Ibland har kritik förts fram att USA-presidentens makt hela tiden har ökat (på pappret) orimligt mycket dom sista 80-90 åren, jämfört med vad Konstitutionen ursprungligen avsåg år 1776 (wiki).

Dock brukar USAs presidenter inte förklara krig, utan presidenterna beordrar bara att trupper sänds in i främmande land. Ibland med diktaturregimen goda minne, som i fallet med terrordrönare mot Jemens jordbruksbefolkning. Ibland begär USA-presidenten "stöd" för mer omfattande krig genom Kongressomröstning, vanligen i Representanthuset, men presidenten behöver inte söka stöd.

Fast i praktiken är det troligen inte presidenten, utan makthavare i det dolda som beslutar när USA ska starta krig, i den Djupa Staten och i den hemliga permanenta skuggregeringen.

.

När det gäller undantagstillstånd och krigslagar i USA är presidentens makt lite oklar. Vid lokala katastrofer, t ex översvämning, kan (ett slags) undantagstilltånd deklareras av presidenten via sk Executive Order ("Swish of the Pen, Law of the Land").

Officiellt sett krävs ett Kongressbeslut för att deklarera undantagstillstånd eller införa krigslagar i USA. Men det finns kritiker som menar att USAs röriga lagstiftning i praktiken ger presidenten möjlighet att införa båda via Executive Order.

Och införandet av Patriot Act (Kongressbeslut) innebär att USA befinner sej i ett undantagstillstånd, då visselblåsare hålls fängslade med stöd av lagen under obegränsad tid, på okänd plats, utan rättegång och utan kontakt med anhöriga/advokat, i strid mot Konstitutionen.

.

Kinas president kan inte förklara krig (wiki). Samtlig beslut av betydelse som Kinas president fattar, måste dessutom godkännas av Kinas Ministerråd, som är ett slags mini-Riksdag med 35 ledamöter. Kinas Kommunistparti motsvarar Sveriges riksdag, men det är troligen Ministerrådet (eller personer i det dolda) som styr Kina.

Vad gäller undantagstillstånd, är det inte riktigt av betydelse i Kina, då landet är en diktatur och Ministerrådet/Kommunistpartiet kan ändra sina beslut och lagar som dom vill. Kinas president kan bara förklara undantagstillstånd om det godkänns av Ministerrådet.

Kinas presidentskap är därför en post av snarast symbolisk betydelse, då den verkliga makten ligger någonstans där vi inte kan se, troligen i en lokal (för Kina) dold permanent skuggregering.

Och i praktiken har Kina haft undantagstillstånd i årtionden, då myndigheterna kan gripa och fängsla personer under obegränsad tid utan att behöva ange skäl.

Annons:
Cireea
6/10/17, 3:13 PM
#7

#6 Tack för utförliga förklaringar 🙂

Helt galet vad makt USAs president har.. 😐

Och intressant information om Kina, är inte så insatt i landet så det är trevligt att få lära sig något nytt.


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
6/10/17, 3:42 PM
#8

Ha-ha, jag har fått rätta mitt förra inlägg. Så går det när man skriver ur minnet.

Det är nog tur att Kinas president inte kan fatta beslut utan att gå genom Ministerrådet. Rykten säger att Xi Jinping använder opium och därför har mildare hallucinationer. Det ska tydligen synas ibland på presskonferenser när han tror att stolen lutar framåt och att han är på väg att ramla ur.

Cireea
6/10/17, 3:53 PM
#9

#8 😮


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
6/18/17, 2:56 PM
#10

Ett litet tillägg till presidentens makt att utse ministrar:

Om en riksdagskommitte inte kan enas om en rapport (ett majoritetsbeslut?) rörande en viss given ministerkandidat, kan presidenten tvinga igenom sin ministerkandidat ändå, trots att dom politiska partierna är oeniga och (en majoritet?) oppositionen protesterar mot att kandidaten utses till minister.

Det inträffade när president Moon Jae-In utsåg sin utrikesminister i juni 2017. (inlägg)

Cireea
6/18/17, 4:47 PM
#11

#10 Oj 😮


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
10/5/17, 2:28 PM
#12

Jag vet inte hur fel jag skrev tidigare. I alla fall lägger jag detta här, från tråden om NIS, då jag tror detta kan vara mer korrekt:

wikipedia anges att Jae-In kommer vara president fram till år 2022. Kanske är det så, då man inte tillåts vara president mer än 5 år, eftersom ett fyllnadsval + ordinarieval skulle resultera i ett längre presidentskap än 5 år om samma person omvaldes till president.

Enligt (wiki) ska nästa riksdagsval hållas i april år 2020 och dom valda politikerna tillträder i maj 2020.

Cireea
10/5/17, 3:12 PM
#13

Men han kan väl "röstas" in som president igen vid nästa val? Eller får dom bara sitta max 5 år och sen aldrig igen?


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Annons:
Huygens
10/5/17, 4:01 PM
#14

Jag tror att det är max fem år och sedan får personen aldrig någonsin mer väljas som president. Dock läste jag någonstans att Moon Jae-In ville ändra det till två presidentperioder om 4 år vardera, men jag hittar inte artiklen just nu.

Cireea
10/5/17, 4:20 PM
#15

Så med andra ord, då får han sitta mindre än 5 år om valet är 2020. Det låter märkligt om dom gör på det viset..🤔


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
10/5/17, 4:37 PM
#16

Nja, riksdagsvalet är 2020, nästa presidentval är 2022 om jag förstått saken rätt i #12. Dom två valen är förskjutna på något sätt, kanske för att presidenten inte ska bli för maktfullkomlig.

Sen har dom guvernörsval också, men där vet jag inte så mycket.

Cireea
10/5/17, 10:02 PM
#17

#16 Aaah okej, då missförstod jag! 😃


Film, Gravid, Hamster, Litteratur, Sommar, Twilight & Sydkorea
"Better Yehet today than Kkaebsong tomorrow"
Eyos Hamsteruppföding

Huygens
5/21/19, 11:41 PM
#18

Tidningen Chosun Ilbo kan ha fejkat citat från experter för att framställa ett opinionsinstitut som opålitligt pga att det var positivt inställt till Demokratiska partiet (Moon Jae-Ins parti). KT

Upp till toppen
Annons: