Etiketterkulturhistoriaallmänt
Läst 922 ggr
Huygens
2017-06-04, 13:49

Cheonsang Yeolcha Bunyajido

Cheonsang Yeolcha Bunyajido (wiki) betyder "Blomsterstenens Stjärnkarta" (el. Astronomikarta).

Cheonsang Yeolcha Bunyajido tillverkades i svart sten (granit?) år 1395 på uppdrag av kung Taejo av Joseon (wiki).

.

Cheonsang Yeolcha Bunyajido är en stjärnkartan som visar 1467 stjärnor som är synliga för blotta ögat på natthimlen på norra halvklotet. Enligt en källa visar Cheonsang Yeolcha Bunyajido stjärnkonstellationerna såsom dom såg ut från 39:e bredgraden (Pyongyang), men enligt en annan källa, är stjärnorna återgivna såsom stjärnorna såg ut från 38:e bredgraden (nuvarande Seoul). Kanske är stjärnornas positioner en blandning av 38:e och 39:e bredgraden, jag är osäker på situationen, se ARIRANG-klippen nedan.

Även bakgrundsstråket av Vintergatan är markerat på stjärnkartan.

Det unika med Cheonsang Yeolcha Bunyajido är att stjärnkartan också innehåller information om varje stjärnas ljusstyrka, magnitud (wiki), vilket är helt unikt då den informationen först överträffades med moderna stjärnkartor under 1700-talet i Europa.

Storleken på varje stjärna i Cheonsang Yeolcha Bunyajido, anger den relativa ljusstyrkan på stjärnans magnitud på natthimlen.

.

Nu kommer det otroliga.

Cheonsang Yeolcha Bunyajido är en kopia av (minst) en äldre stjärnkarta från ca år 50 e Kr. Här är tyvärr Arirang lite otydlig med när och var, vilket föremål försvann. (YT/ARIRANG, 2013-08-22, 10 min)

Uppgiften om 38:e bredgraden finns i detta videoklipp, sista 10 sekunderna. (YT/ARIRANG CULTURE, del 2, 2013-10-25, 4 min)

Den äldre stjärnkartan sägs ha försvunnit när stjärnkartan (stenen) tappades i en flod, då hovet (?) flydde under ett krig. Kopior från den äldre (50 e Kr) stjärnkartan hade gjorts i form av gnuggningar (på rispapper?). Men det är inte riktigt klart från Arirang om även alla gnuggningar (avkalkeringar) också tappades i floden eller om papperskopiorna försvann på annat sätt.

I alla fall ville kung Taejo återskapa stjärnkartan från år 50 e Kr. Det fanns ett antal andra avkalkeringar tillgängliga och ett antal äldre stenstjärnkartor tillgängliga, men allihop var så svårt slitna att varken papper eller stenarna med stjärnkartor gick att använda för att återskapa en kopia av den ursprungliga tappade stjärnkartan från år 50 e Kr.

Men så visade det sej att en äldre lärd man hade en sparad kopia av den uråldriga stjärnkartan och kopian var användbar.

.

Cheonsang Yeolcha Bunyajido tillverkades med kopian av den äldre stjärnkartan. Dock kunde inte hela stjärnkartan återskapas.

Resultatet är att stjärnor under 50:e bredgraden har återgetts med sina relativa positioner i zodiaken såsom stjärnorna befann sej år 50 e Kr. Stjärnor över 50:e breddgraden återges med zodiakpositioner som motsvarar år 1395, när Cheonsang Yeolcha Bunyajido tillverkades.

.

Och frågan är till slut, hur gamla var förlagorna?

Vi vet att Piri Reis kartor som återger delar av Antarktis under polarisen (wiki) ritades med ännu äldre kartor som utgångspunkt. Något liknande kan gälla för Cheonsang Yeolcha Bunyajido.

I Pyongyang har man hittat en gravkammare från år 500 f Kr med stjärnkartan Adeugi i taket som återger 136 stjärnornas magnituder på samma sätt som Cheonsang Yeolcha Bunyajido. Adeugi är världens äldsta stjärnkarta.

Då ursprungskartan från år 50 e Kr baserade sej på ännu äldre stjärnkartor vet vi inte om Koreas astronomer hade kunskap om stjärnornas relativa magnituder 2500 - 3000 år tillbaka i tiden.

Men vem kunde ägna sej åt så noggrant arbete så långt tillbaka i tiden och av vilken anledning? Och varför försvann kunskapen om stjärnornas magnituder?

.

När väl Cheonsang Yeolcha Bunyajido hade färdigställs, såg kung Taejo till att åtskilliga (pappers-?)kopior gjordes för att minimera risken att kunskapen skulle falla i glömska.

Upp till toppen